Kathmandu Valley, Nepal

Jag har spenderat totalt 5 heldagar i Kathmandu och ska försöka mig på att summera mina upplevelser och intryck av staden. Ingen omfattande analys på något sätt, utan bara mina funderingar och tankar, som vanligt. Landet är i grunden ganska fattigt och ligger relativt lågt i jämförelser mellan andra länder. I rankningen som prosperity.com gjort ligger Nepal på plats 144 av 167. De rankas lågt inom infrastruktur, miljöfrågor och levnadsstandard. Det lilla jag sett av att ha gått omkring på stan är att man i Kathmandu generellt lever väldigt modest i små lägenheter. Det lilla jag sett av landsbygden är att plåt är ett ganska vanligt material för husen, det är väldigt enkla förhållanden utanför städerna. Nedan ser ni några bilder på infrastruktur och miljö. Turismen är en viktig inkomstkälla. 

Till Kathmandu tar sig de flesta som ska ut i bergen på diverse upptäcksfärd och vandring. Många handlar någon typ av utrustning från de ofantligt många friluftsbutiker som finns i staden, en jacka, en sovsäck, ett par vandringsstavar eller ett par kängor, något man inte hunnit köpa från sitt hemland. Det går även att hyra utrustning för de ändamål man har. Många som ska upp och besöka Mount Everest med omnejd flyger 30 minuter från Kathmandu till Lukla, 2860 meter över havet. Lukla har en av världens kortaste landningsbanor och har lång statistik av olyckor, också varför det kallas världens farligaste flygplats. Förutom friluftsbutiker finns det många fotobutiker, turister vill väl kunna dokumentera sin resa här och behov av att köpa utrustning till sina kameror finns. Utöver utrustning till sin resa i landet märks turismen också av i restaurangerna. De flesta restauranger har en anpassad meny med västerländska rätter, vissa länder har också viss representation i menyerna, tex utmärker Israel sig här. Precis som vi kan se English Breakfast på Spanska solkusten kan man här se Shakshuka på vissa restauranger. 

Jag sprang på ett israeliskt par härom dagen och vi pratade lite om varför Kathmandu var så populärt bland deras landsmän. De hade inget konkret svar, men höll med om att det stämde. Det finns en tradition i Israel att efter den obligatoriska militärtjänsten bege sig ut i världen och backpacka en tid. Jag vet att Indien är en populär destination för dem, men också Nepal verkar det som. I Kathmandu sa de att det fanns tre primära hostel dit de flesta från Israel tar sig till och bor. Jag kan tänka mig att kosher-dieten gör att en del håller sig till platser där man får den typen av mat. Men annars har jag svårt att förstå varför man vill hålla samman på det viset, jag skulle bli tokig om jag hängde med svenskar hela tiden. Men vi är alla olika, vilket gör resandet så intressant, man stöter på likheter och olikheter. Många nationaliteter tycket om att umgås med sina egna, det är inget konstigt med det, men det tilltalar mig inte så mycket, snarare är en anledning till att resa för mig, att komma bort från vardagen, inte att komma den närmare.

Infrastrukturen är ändå helt okej i Kathmandu, jag har lite erfarenhet av den utanför de större städerna. Libanon som jag besökte för någon vecka sedan placerar sig på plats 109 och har en mycket sämre placering på infrastrukturen. I Beirut är det vanligt att elen stängs av helt från sen kväll till tidig morgon, och att elen kan slå ifrån när som helst utanför den tiden. I Kathmandu hade jag under mina fem dagar två korta elavbrott på hotellet jag bodde på och en gång på ett café jag satt på och jobbade, men inget ihålligt eller regelbundet som i Beirut. Libanon har sina utmaningar, som säkerheten och ekonomin, där det i Nepal är bättre. Danmark, Norge, Sverige och Finland toppar listan, i den ordningen, varje land med några förstaplaceringar. Nepal är det land som är längst ner på listan på de länder jag besökt. Det visar ju bara hur stor världen är och hur få platser jag ändå sett till det stora hela. 

Att se hela världen är inte någon plan för mig, men jag ser gärna fler platser och gärna några fler nya på denna resa. Häng med så får vi se var mer vi hamnar.

Det är inte ovanligt att se knyten som denna här i Kathmandu eller hos grannen Indien. Jag vet inte om det är grunden till elavbrotten.

Från att just kommit från Indien så har vi här en tydlig skillnad mellan länderna. Nu har jag inte varit i varje stad i Indien, men i de handfull som jag besökt är torg en ovanlighet, medan det i Kathmandu är en rätt så vanlig förekomst i staden, och något som lättar upp den annars så trånga och kaosartade stämningen i staden. För även i Kathmandu är det väldigt mycket människor i staden, men de bredare gatorna och torgen för att en rymd öppnas upp och man ges chans att andas på ett sätt som det i Indien inte går.

Varför jag jämför Indien och Nepal så mycket är att båda länder har en stod del Hinduer i befolkningen, i Nepal är det runt hela 85-90%. Jag hade alltid fått för mig att Nepal var till större delen Buddister, men så är alltså inte alls fallet. Buddister och Hinduer kommer dock väldigt bra överens, omkring 10% av befolkningen är Buddister.

En stupa

En intressant byggnad som jag sprang på under en promenad i staden

Tyvärr är en av floderna som rinner igenom staden mycket förorenad. Miljöfokus är något landet behöver arbeta på, men jag tror att det kommer komma som prioritering, de har så stora naturtillgångar som är viktiga för världen, det kommer sinom tid öka i landets fokus.

Något mindre vildhundar i Kathmandu än vad jag tex såg i Varanasi och Mumbai, men ändå många. Här två som håller vakt vid en slaktare, troligen får de sig en munsbit då och då.

Himalayan Java Coffee har ett par stycken inrättningar i Kathmandu, där man förutom gott kaffe finner en stabil Internetuppkoppling och mysig atmosfär. Spenderade flertal mornar här.